pesten har anlänt.

Fy fan säger jag bara!

Är så besviken på allt och alla.
Jag är såå inte värd det här. Det vet jag.


Innan prag-resan var allt bra.
Efter var det inte lika bra.

Innan praktiken var det ganska bra.
Och nu känner jag mej bortglömd!

Det är som att ingen bryr sig, jag finns inte längre.
Ja kanske inte ingen då, men de flesta.
Man vet ju vilka man kan lita på iaf, och vilka som verkligen är ens vänner!
Men ibland så undrar man över dom också. : / 


Bortglömd, underskattad, utnyttjad, 2:ahands val.
Så känner jag mej nu. 

Något som har irriterat mej i fleera år är att nästan ingen tar mej på allvar. 
Bara för att jag är som jag är, så kan jag faktiskt vara allvarlig!
men det verkar inte många förstå.  


god natt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0