Helt ensam.

Gud vad jag känner mej ensam.

Jag är så besviken på människorna runt omkring mej.


Det känns inte som att jag har några riktigariktiga vänner.
Visst har jag vänner men inte riktiga vänner.
Åtminstonde inte vänner som förstår mej och inte sådana som tänker i lika långa banor som mej, inga som skrapar lite under ytan, ingen som förstår grunden.

Om det liksom är något som jag berättar som betyder något eller som berör mej så får man ingen bra reaktion tillbaka. Det jag berättar bemöts på fel sätt.
Då känns det inte som att den man berättar för bryr sig, men om man är en vän så ska man väll bry sig, eller hur?

I torsdags blev jag riktigt besviken på 2 av mina vänner, vi kallar dom C och F, men ni kan säkert gissa er till vilka ni är.
Jag blev så ledsen och besviken.
För er kanske det känns som en skitsak, men det är för att ni har varandra.
Det ni gjorde fick mej att känna mej utanför så inåt bomben.
Det känns som att jag inte behövts vara där överhuvudtaget.
Det var inte mej C var och besökte utan det var F. 
C åkte inte till oss för att umgås med oss båda, eller jo kanske men speciellt med  F.
F ville bara hem så fort som möjligt med C, struntar i mej liksom.
C skulle iväg senare på kvällen men det borde hon ju ha planerat in att hon kanske kommer lite sent, tycker man.
Det kanske inte var så men så kändes det för mej helt plötsligt.
Ni ska veta att under hela skoldagen som gick så funderade jag på en massa grejjer vi kunde göra när vi slutat och tills vi skulle hem. Jag hade sett fram emot tills vi sluta så vi kunde hitta på något roligt.
För jag tänkte ju, eftersom vi pratat om det innan att ni skulle åka hem senare, att vi skulle ha tid efter skolan.
Så jag satt där och var så nöjd med att vara med er, att ni skulle vänta för min skull.
Men sen slutar vi och ni springer direkt in i datasalen och kollar tågtider.
Det gjorde så ont! VÄLDIGT ONT!
Jag kände mej så bortglömd.
Jag ville bara bort, men det gick ju inte.
Det var ju bara att klä på sig en glad mask och stå där.

Så jag har inga riktiga vänner.
Inte några som visar det på rätt sätt iaf.
 
Sen de andra så kallade vännerna jag har, har jag inte.
En av dom har svikit mej 2 gånger. Så inåt bomben.
En person man inte kan säga något till då hon går till någon annan, helst den hon framför allt inte fick säga till, och säger det.
Så gör inte vänner!
En annan är bara som hon är. Vi är ganska lika varandra.
Hon har gjort en massa smågrejjer som förstört en del men det räcker det också.
Den tredje har jag väll inget direkt emot. Men vänskapen har blivit förstörd där också.

Men jag säger ju samtidigt inte att jag är perfekt jag heller. Jag gör fel jag också, men nu så är det min blogg och det är mitt ord som gäller :P hehe.


En annan person som jag är besviken på är en person som står mej myycket nära.
En person som jag trodde kände mej så himla bra men nu är det så att denna person gjort mej mycket besviken den också. 
Så jag känner mej så himla ensam på denna jord och då hjälper det ju inte direkt att man bor i Ramsjö! 

I helgen har det bara varit jag , AxA, Scotti, Lisa, Thordan och alla fåglar. 
Mamma och Tessi har varit på kurs. 
Det har varit så himla skönt!  
Jag, Scotti och AxA har haft så jävla kul. Tycker jag iaf. ^^

Imorgon är det måndag, och vi har ingen lektion. Funderar på att åka ner på morgonen, fixa busskort och sen åka hem med halv 12 bussen.
Låter ganska skönt faktiskt.


Neh nu ska jag väll sova.
Fan har inte ätit någon middag idag, inte bra.
men ajja.

goodnatt!



Kommentarer
Postat av: Frida

Utan dig hade jag absolut inte klarat mig! du är den som håller mig uppe, du är den som gör att jag överhuvudet går till skolan. hade inte klarat skolan utan dig!!<3 Du ska bara veta hur tråkigt jag har det om kvällarna nu när inte du bor i ljusdal längre. Det var absolut inte meningen att du skulle känna såhär. det hade absolut inte varit lika kul om du inte var med:) Det tycker nog carro också. och hon kommer nog inte heller upp dit bara för att träffa mig. Jag älskar dig min vän! jag är verkligen ledsen för det där.. vi ses i skolan! hade bra! STÖRSTA KRAMEN!!

2009-05-04 @ 17:17:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0